Aila Tepolla - Jönköping Marathon

Aila Teppola är en av våra löpare som sprungit Jönköping Marathon på 80-talet och kommit tillbaka 2017 för att springa Jönköping Half Marathon. Vi var såklart väldigt nyfikna hur det var att springa marathon på 80-talet. Dessutom som en av de väldigt få kvinnor som sprang då.

Du har sprungit Jönköping Marathon 3 gånger under 80-talet (1981, 82, 83), 26-28 år gammal då. Vad tyckte du om banan på 80-talet?
Start och mål var i Elmia området (se kartan här). Minns att Rosenlundsbacken var jobbig på slutet. Annars minns jag inte att banan var speciellt jobbig. Eftersom jag inte har sprungit hela maran när den kom tillbaka 2017 så kan jag inte jämföra de olika banorna med varandra.

Vad hade du för sluttider?
1981 var 2 kvinnor anmälda men den andra personen startade inte så jag var ensam i damklassen. Tiden blev 3.49.51.
1982 var vi några fler i damklassen och då vann jag med tiden 3.32.54.
1983 har jag inte någon tid på men minns att jag kom på 3:e plats. Sedan gick ju loppet ytterligare 1984 men jag deltog inte då.

Har du sprungit några andra maraton?
Har inte sprungit andra maratonlopp men däremot flera halvmaror.

Idag använder vi alla sorter löparklockor som hjälper oss hålla koll på tempo, tid, kadens etc under loppet. Hur gjorde man på 80-talet?
Det fanns ju inte löparklockor på 80-talet så jag hade en vanlig klocka som jag kollade tiden på och man fick ju ingen exakt sträcka heller på sina träningsrundor. Idag använder jag en löparklocka sedan flera år tillbaka. Tycker att det är kul att ha koll på sina träningsresultat.

Hur tränade du då på 80-talet, intervallträningar, distansträningar eller sprang på bara på lust och känsla? Hur mycket sprang du ungefär per vecka i förberedelserna inför maraton (tid, kilometrar)
Jag sprang väldigt mycket i terräng, sprang på asfalt också men mest terräng. Minns att jag sprang någon längre sträcka på ca 3 mil på asfalt inför loppen. Det blev bara distansträning, ingen intervallträning. Hade inget speciellt träningsupplägg utan sprang för att jag tyckte att det var roligt att springa. Har inte någon statistik på hur mycket jag sprang men sprang flera gånger i veckan kanske mellan 10 och 15 km /tillfälle.

Det var väldigt lågt antal av kvinnor som sprang Jönköping maraton på 80-talet. Bara 14 år innan dig sprang Kathrine Switzer marathon i Boston som första kvinna någonsin och arrangörerna av loppet försökte stoppa henne och få henne från banan. En del hade förändrats efter 14 år men många bl.a den olympiska kommittén ansåg fortfarande på 80-talet att kvinnor inte var fysiskt kapabla att springa längre sträckor. Du visste redan då att de hade fel. Kan du berätta hur gick dina tankar? Och hur var reaktioner från din familj/vänner, publiken?
Som jag sa i början så var vi 2 kvinnor anmälda till första loppet -81. Andra året, när jag vann så var vi nog 4 kvinnor som ställde upp. Jag minns inte att det var något speciellt att jag eller andra kvinnor sprang marathon, inte som jag minns i varje fall och tvivlade själv aldrig på att jag inte skulle klara det. Det var reportage i JP inför det första loppet eftersom att både jag och min man sprang. Minns inte på att det var några speciella rektioner från omgivningen men tror att det var några i publiken som tog kort på mig när jag sprang. Det är ju fler kvinnor som springer långlopp idag men det är många fler män ändå.

Varför tror du det är så? Vill du hälsa något till kvinnor som inte vågar/vill springa så långt?
Många kvinnor kanske prioriterar familjen mer och har inte tid att springa. Det krävs ju många träningstimmar inför ett långlopp. Tror inte det beror på att kvinnor inte vågar men många kanske tycker att det tar för mycket tid. Men är man motiverad och har möjlighet så klarar man det.

Hur kändes det att få springa den nya versionen av loppet 2017? Och att dessutom få göra det med både din man och dotter!
Jag har fortsatt springa under alla år men hade inte tänkt att vara med på något lopp. Jag var vid något tillfälle ute på en träningsrunda runt Rocksjön – Munksjön och träffade på 2 funktionärer från Jönköping Marathon, inför den nya upplaga 2017. De tyckte att jag skulle anmäla mig och det blev att jag sedan anmälde mig till halvmaran. Det var förstås kul att vi var tre personer från samma familj som ställde upp, dottern som även hon sprang halvan och maken som sprang hel mara. Sedan sprang jag ytterligare 2020 halvmaran – då var det det virtuella loppet.

Vad tycker du är det roligaste med löpning? Hur ofta/långt springer du idag?
Idag springer jag kanske 2-3 gånger /vecka, på sommaren blir det oftare. Springer allt från 5 km upp till drygt 1 mil. Jag har sprungit snart i 50 år, kommer inte ihåg varför jag började springa en gång i tiden, det var ju inte vanligt att tjejer sprang på den tiden. För mig har det blivit en livsstil och löparskorna följer med även på semesterresor. Det är livskvalité för mig att kunna springa.

Ska du springa Jönköping halfmarathon 2024?
Har tyvärr problem med ett knä så får vila från löpning just nu. Har inte anmält mig 2024 års lopp men om knäet håller så kanske jag springer.